wrong place
Är så trött på att få höra en saker som sägs och tycks om andra och sen är allt hur bra som helst på utsidan?
men inom en då? va händer där rädslan och ilskan finns fortfarande men visar den inte alltid så det syns eller?
Alla har någon gång vart med om detta skulle ja tänka mej att man får hör en sak av en och sen nästa minut är allting som det ska och ingenting hänt så fruktansvärt löjligt!
Man vill bara skrika och säga det rakt ut men håller det inom sej istället men alla gånger kan man inte vara den söta och snälla personen som är glad och snäll hela tiden och gör allt som alla säger och följer med på allt utan man måste kunna säga ifrån och vara stolt över sej själv för de man säger!
Den enda rätta vägen är då man vågar vara sig själv och tro på det man tycker och säger och inte spela att man är någon annan det håller inte i längden..
" When you say nothing at all - Ronan Keathing " 
Glad att du vågar stå för den du är och kommer alltid vara min syster!
